Monday, January 29, 2007

Marketingiin tuhai heden ug

Odoogiin zarim company gedeg hudaldaanii baiguullaguud marketingiig yor n TV reclam hiideg humuus gej boddog bololtoi yum aa.
Tegvel bi end ooriinhoo bodoliig bichii gej bodloo
1. Marketing gedeg bol baraa buteegdehuuniig hudaldaalah arga argachilal yum.
Ene n onoodoriin delhiin tomoohon company-n huvid bol hereglegchdee anhaarch tedend heregtei zuileer n sonirholiig n tatah mon oorsdiin hereglegchdee aldahgui baih gesen zorilgod n hurgedeg asar tom baildaanii mash todorhoi zaavar zovolgootei zurag baidag bilee.
Mongold bol Marketing gedeg n SALE esvel Bonus hudaldaa za usreed l Uzesgelen hudaldaa za tegeed heden hachin hachin sambar end tend zoohiig sain marketing hiij baina esvel sain marketingtei baiguullaga gej dugnej oilgoj baina sh dee.
Marketing gedeg bol ene hiigdej baigaa zuilees arai l deeguur hemjeend hiideg esvel hiij chaddag humuusiin orolddog zuil yum shu dee. Tednii ene hiigeed baigaa zuils n bol hen ch hiideg zuil shuu dee. Tiimees marketing n haanaas ehledeg tuhai ehleed bichii gej bodloo
Za hamgiin turuund hiih ajil bol anhaaral tataj baigaa buteegdehuun uilchilgeen deer asuudal devshuulj tuuneesee garsan ur dung shinlj dun shinjilgeeg bolovsruulj haana n yamar nohtsold n yaaj ajillah argaa todorhoilood daraa n ter devshuulsen zorilgodoo hurehdee yamar arga heregsleluudeer yaaj hureh ve gesen zuil deer mash nuhatstai sain bodoj baij hiih yostoi gej boddog yum.
Za tegeed marketer hun bol ireeduig harah mash nandin medremjtei baih heregtei Mon busad hun yaaj hiij baigaa shig hiihgui busdaa iluu hiine gesen mash tom zorilgotoi tegeed tuundee hurch chadah medleg bolovsroltoi baih heregtei gej boddog yum. Za ene bolovsrol geed baigaa zuild mergejiliin bolon mergejiliin bus olon olon zuils batgiishdee medeej.
Ene bugd chamd baigaa bol mon chi ireeduig tootsoolj chaddag esvel chadah gej hicheedeg bol chamd amjilt husii chi bol jinhen marketer yum baina minii huvid.
Za odoo tegeed nogoo busad humuusiin hiigeed baidag reclam zar surtalchilgaanii ajildaa teruuniigee marketing gej boddog huniigee yavuulchih tegehgui bol ter hund chin ajil uldehgui n baina shu dee. Ted ch gesen oorsdiinhoo martekingiin ajilaa hiigeed l yavj baig harin chamd odoo dahiad sudlah zuil ih baigaa tul unshih sonsoh yariltsah humuusee hurdan songood daraagiinhaa ajildaa ordoo naiz min.

Mongol zaluuchuudiin beernii heregleenii tuhai matematik argachilalaar tootsoh n

Hun torolhton anh uusen bie bolson tsagaasaa ehleed l oorsdiigoo zugaatsuulah zuiliig erelhiilseer yanz buriin zuil setgej hiij tuuniigee turshij taalagdaval teriigee heregleseer irjee. Jishee n beer.
Gazar gazar yanz buriin argaar l beeriig esgej uudag
Mongold guunii suug esgej uudag bol europ t bol taria budaanaas gargaj avdag baih jisheetei
Ene n ch argagui yum oorsdiin amidarliin hev maygaas l oortoo taalagdsan zuilsiig olj ilruuldeg baisan baina.
Ene bugdiig orhiod yag bichihiig hussen zuil ruugee odoo orii.
Onoodor Mongol ulsad 16-64 nasnii 957 856 eregtei hun amidarch baina l daa. / Hudlaa gevel Google eer orood neg uzchiheerei /
Ene toonoos 7 honogt dundajaar 4 beer uudag gesen tootsoog gargaj uzye.
Tegehdee ednees ogt uudaggui gej tootsoh bulgiig barimjaagaar hasii
Ene too oiroltsoogoor 20% gej avch uziildee tegvel 766 285 eregtei hun baina geed tootsloo ta hed ch gesen zovshooroh baih. Za ingeed 10-n jiliin toonii hicheel shig yum hiiyldee.
766 285 x 4= 3 065 140 shil beer uudag gej tootsoolloo.
Za odoo ene beeriig saraar n urjuuleed garah dung n oloy 12 260 560 shil beer
Za tegeed odoo zah zeeliin dundaj une eer ene toog urjuulii
12 260 560 x 1000 = 12 260 560 000 togrog sardaa heduulee niileed nogoo heden beer uildverlegchided ogchihdog yum baina l daa.
Za tegeed ene toog ergeed 1 zaluugiin huvid gargaj uzii 7 honogt 4 beer x 4-n 7 honog = 16 shil beer sardaa /ene bol hamgiin soyoltoi heregleetei zaluugiinh shuu, iluug heregledeg bol bitgii olon doloon yum bicheed baigaarai nadruu tanii iddeg uudag chin tendee l biz/
za za tegeed 16 shil beer-g n 1000 togrogoor urjuulii tegenguut 16.000 togrog bolj baigaam
Jileer n bodii odoo 192 000 togrog.
Iimerhuu zardaltai l baina shu dee. Gaigui yum shig baival ta dahiad ene toonod oorchlolt oruulj bas bolno l doo tanii l erh.
Yot n l bodood baihad bas neg zuil bichihgui bol shal dutuu l boloh geed baina .
Neeree ene olon say togrognoos hediig n bid nar gadaad buyu import-n beer uuj aldaj baigaag medmeer baina uu? barag l 50%-g n shuu zaluusaa.
Tiimees herev uumaar baival Borgio ch yumuu SAPU ch yum uu neg tiimerhuu beer uuldaa Chinggis Khan Brou ene ter chin tsaana n German chuud baij baidgiimaa bitgii uugaarai. Za tegeed bolj ogvol nogoo muu Cass Hite yu yu ch bilee tedniig bitgii uugaarai. Sanal baival bicheed uldeene bizdee bi ergej haraad zav garval hariu bichnee